{"id":2176,"date":"2022-02-15T13:13:01","date_gmt":"2022-02-15T11:13:01","guid":{"rendered":"http:\/\/www.glossa.fi\/wp\/?p=2176"},"modified":"2022-02-15T13:16:24","modified_gmt":"2022-02-15T11:16:24","slug":"finlandare-och-finland-i-stockholms-stads-tankebocker","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/?p=2176","title":{"rendered":"Finl\u00e4ndare och Finland i Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker"},"content":{"rendered":"\n

Minna Sandelin & Kirsi Salonen<\/em><\/p>\n\n\n\n

Inledning<\/h3>\n\n\n\n

Finlands medeltidshistoria, s\u00e4rskilt fr\u00e5n och med den senare h\u00e4lften av 1300-talet, \u00e4r i huvudsak skriven p\u00e5 svenska. Den fr\u00e4msta anledningen h\u00e4rtill \u00e4r den lag f\u00f6r st\u00e4der som togs i bruk i det svenska riket efter \u00e5r 1350, dvs. Magnus Erikssons stadslag (MESL). Stadslagen fastst\u00e4llde att alla juridiska dokument i forts\u00e4ttningen ska utarbetas p\u00e5 svenska. Det finns d\u00e4rmed rikligt med gamla dokument g\u00e4llande Finland p\u00e5 svenska som kan utnyttjas i s\u00e5v\u00e4l historisk som spr\u00e5khistorisk forskning och undervisning. M\u00e5nga av dessa dokument har p\u00e5 senare tid blivit l\u00e4tt tillg\u00e4ngliga tack vare digitalisering. D\u00e4remot r\u00e5der det dessv\u00e4rre brist p\u00e5 personer som kan l\u00e4sa och tolka ursprungligen handskrivna texter p\u00e5 medeltidssvenska och som dessutom \u00e4r insatta i texternas samh\u00e4lleliga, kulturella och r\u00e4ttsliga kontext. Detta faktum utg\u00f6r bakgrunden till ett p\u00e5g\u00e5ende projekt mellan l\u00e4ro\u00e4mnet nordiska spr\u00e5k och historie\u00e4mnena vid \u00c5bo universitet. I det f\u00f6ljande presenterar vi detta projekt d\u00e4r Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker spelar en central roll.<\/p>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Vad \u00e4r t\u00e4nkeb\u00f6cker<\/h3>\n\n\n\n

Ben\u00e4mningen t\u00e4nkebok<\/em> \u00e4r en l\u00e4tt f\u00f6rsvenskning av det medell\u00e5gtyska ordet denke[l]b\u00f4k<\/em> som avser ursprungligen en viss typ av stadsb\u00f6cker i de nordtyska st\u00e4derna. Dessa har varit m\u00f6nstergivande f\u00f6r de svenska t\u00e4nkeb\u00f6ckerna. Trots de nordtyska f\u00f6rebilderna \u00e4r de svenska t\u00e4nkeb\u00f6ckerna svenska originaltexter, inte \u00f6vers\u00e4ttningar fr\u00e5n tyska. I svensk tappning avser t\u00e4nkeb\u00f6ckerna protokoll och minnesanteckningar skrivna vid r\u00e5dstugur\u00e4tten p\u00e5 olika h\u00e5ll i det senmedeltida och tidigmoderna Sverige. I v\u00e5rt projekt fokuserar vi p\u00e5 Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker men f\u00f6rutom Stockholm finns det svenska t\u00e4nkeb\u00f6cker bevarade exempelvis fr\u00e5n Kalmar, Arboga och J\u00f6nk\u00f6ping. \u00c4ven i Finland har man anv\u00e4nt ett motsvarande system d\u00e4r st\u00e4dernas r\u00e5dstugur\u00e4tter har protokollf\u00f6rt sina beslut. N\u00e5gra finl\u00e4ndska t\u00e4nkeb\u00f6cker har inte bevarats i sin helhet. Utifr\u00e5n ett annat medeltida dokument (DF-nummer 2816) \u00e4r det \u00e4nd\u00e5 uppenbart att man i \u00c5bo har anv\u00e4nt motsvarande r\u00e4ttsprotokoll i mitten av 1400-talet. Ett kort fragment av ett lokalt r\u00e4ttsprotokoll fr\u00e5n Raumo har \u00e4ven bevarats fr\u00e5n b\u00f6rjan av 1500-talet (L\u00e4hteenoja 1947; Salonen 2009, 29\u201330).<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r Stockholms del skrevs protokollen i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna vid stadens r\u00e5dstugur\u00e4tt. N\u00e4rvarande i r\u00e5dstugan var stadens r\u00e5d som bestod av borgm\u00e4staren och ett antal r\u00e5dm\u00e4n. Fogden p\u00e5 Stockholms slott agerade ordf\u00f6rande.  Centrala akt\u00f6rer i r\u00e5dstugan var stadsskrivare som konkret skrev ner de texter som m\u00f6ter oss i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna.<\/p>\n\n\n\n

Den \u00e4ldsta bevarade t\u00e4nkeboken fr\u00e5n Stockholm \u00e4r daterad till 1474. Det \u00e4r troligt att n\u00e5gra \u00e4nnu \u00e4ldre band har funnits men g\u00e5tt f\u00f6rlorade (Moberg 2010:109). De stockholmska t\u00e4nkeb\u00f6ckerna str\u00e4cker sig tidsm\u00e4ssigt \u00e4nda till 1660-talet. I spr\u00e5khistorisk beskrivning handlar det d\u00e4rmed om en period fr\u00e5n yngre fornsvenska till \u00e4ldre nysvensk tid, under vilken det svenska spr\u00e5ket genomgick en rad genomgripande f\u00f6r\u00e4ndringar, inte minst vad g\u00e4ller exempelvis f\u00f6renkling av kasussystemet och stabilisering av ledf\u00f6ljden (Pettersson 2005).<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte enbart i beskrivningen av spr\u00e5kets f\u00f6r\u00e4ndring som t\u00e4nkeb\u00f6ckerna \u00e4r relevanta. Det l\u00e5nga tidsspannet fr\u00e5n 1400-talet till 1600-talet g\u00f6r att Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker \u00e4r en central k\u00e4lla till v\u00e5r k\u00e4nnedom om verksamheten i r\u00e5dstugan och det omgivande stadssamh\u00e4llet under flera \u00e5rhundraden. Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker h\u00f6r inte till de allra \u00e4ldsta svenska t\u00e4nkeb\u00f6ckerna, men genom sitt omf\u00e5ng och sin detaljrikedom r\u00e4knas de till de mest betydelsefulla (Moberg ibid.).<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r en hel del personer och platser som n\u00e4mns vid namn i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna. Medeltidens stockholmare bestod av en relativt heterogen grupp och detta syns \u00e4ven i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna. Det vistades m\u00e5nga mer eller mindre tillf\u00e4lliga bes\u00f6kare i Stockholm, t.ex. tyska k\u00f6pm\u00e4n och soldater, och finska dr\u00e4ngar och pigor. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r det naturligt att m\u00e5nga av de namngivna personerna i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna \u00e4r just finl\u00e4ndare som p\u00e5 olika vis var inblandade i r\u00e5dstuguprocesser. De kunde vara delaktiga i t.ex. v\u00e5ldsbrott, parter i arvstvister eller husk\u00f6p, men de kunde \u00e4ven n\u00e4mnas i samband med bl.a. administrativa \u00e4renden och vittnesm\u00e5l. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r t\u00e4nkeb\u00f6ckerna ocks\u00e5 en central k\u00e4lla till v\u00e5r k\u00e4nnedom om finl\u00e4ndarnas f\u00f6rehavanden i den d\u00e5tida huvudstaden. Det \u00e4r de st\u00e4llen i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna d\u00e4r Finland, n\u00e5gon del av Finland eller n\u00e5gon finl\u00e4ndare n\u00e4mns som v\u00e5rt projekt g\u00e5r ut p\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

I det f\u00f6ljande presenterar vi f\u00f6rst n\u00e4rmare Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker som material i v\u00e5rt projekt, varefter vi \u00f6verg\u00e5r till den kurs som utg\u00f6r k\u00e4rnan i det aktuella projektet.<\/p>\n\n\n\n

Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker some material<\/h3>\n\n\n\n

De bevarade t\u00e4nkeb\u00f6ckerna fr\u00e5n Stockholm str\u00e4cker sig \u00f6ver en period p\u00e5 n\u00e4rmare tv\u00e5 hundra \u00e5r, vilket inneb\u00e4r att de utg\u00f6r en ansenlig textm\u00e4ngd. Handskrifterna bevaras p\u00e5 stadsarkivet i Stockholm. Storleksm\u00e4ssigt motsvarar de ett p\u00e5 h\u00f6jden vikt A4-ark (s.k. kvartoformat), vilket \u00e4r ett vanligt format p\u00e5 handskrifter vid st\u00e4dernas r\u00e5d. Fr\u00e5n medeltiden, dvs. fr\u00e5n tiden f\u00f6re reformationen och Gustav Vasas regeringstid har det till v\u00e5ra dagar bevarats 11 t\u00e4nkeb\u00f6cker, som omfattar \u00e5ren 1474\u20131500, 1504\u20131508 och 1511\u20131520. V\u00e5rt projekt handlar i f\u00f6rsta hand om medeltida t\u00e4nkeb\u00f6cker.<\/p>\n\n\n\n

Inneh\u00e5llet i en t\u00e4nkebok \u00e4r kronologiskt disponerat s\u00e5 att de r\u00e4ttsfall som behandlats i r\u00e5dstugan under en och samma dag har protokollf\u00f6rts efter varandra i boken. M\u00e5nga r\u00e4ttsfall \u00e5terupptogs till behandling flera g\u00e5nger under en l\u00e4ngre tid vilket g\u00f6r att en forskare som vill f\u00f6lja med ett visst fall ska s\u00f6ka fram det vid flera datum i en t\u00e4nkebok. De originala t\u00e4nkeb\u00f6ckerna inneh\u00e5ller dessv\u00e4rre inte n\u00e5got person- eller ortnamnsregister som kunde underl\u00e4tta s\u00f6kningen. Vi saknar exakta uppgifter om hur m\u00e5nga r\u00e4ttsfall som har behandlats i r\u00e5dstugur\u00e4tten i Stockholm och hur m\u00e5nga separata behandlingsg\u00e5nger som finns i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna. Antalet uppg\u00e5r i vilket fall som helst till tiotusentals.<\/p>\n\n\n\n

De i r\u00e5dstugur\u00e4tten behandlade r\u00e4ttsfallen har huvudsakligen nedskrivits alla som separata avsnitt som inleds med datering. I samband med dagens f\u00f6rsta r\u00e4ttsfall anges datumet vanligtvis p\u00e5 latin, t.ex. sabbato ante Marie Magdalene<\/em> (l\u00f6rdagen f\u00f6re heliga Maria Magdalenas helgdag). I anslutning till de \u00f6vriga r\u00e4ttsfallen under samma dag h\u00e4nvisas enbart till denna latinska datumangivelse genom uttrycket eadem die<\/em> (samma dag). Om varje r\u00e4ttsfall finns kortfattat antecknat centrala uppgifter, exempelvis i brottm\u00e5l vem som anklagade vem och f\u00f6r vad. I slutet fastst\u00e4lls vilken dom r\u00e4tten har f\u00e4llt, exempelvis b\u00f6ter eller d\u00f6dsstraff, i fall den anklagade konstaterades vara skyldig till det aktuella brottet. Bild 1 visar ett t\u00e4nkeboksdokument i original.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bild 1. R\u00e5det i Stockholm d\u00f6mde N att han hade gjort sig skyldig till st\u00f6ld. Dokumentet har signumet DF 4352 i databasen Diplomatarium Fennicum (http:\/\/df.narc.fi\/document\/4352<\/a>). P\u00e5 bilden \u00e4r dokumentet i original i Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker<\/em>, SE\/SSA\/0091 A 4, 1489\u20131491 (s. 372) i samlingarna vid Stockholms stadsarkiv. I marginalen till v\u00e4nster st\u00e5r uttrycket pie memorie<\/em> som \u00e4r en vanlig anteckning om d\u00f6dsstraff p\u00e5 latin. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r inte en enkel uppgift att l\u00e4sa handskrivna t\u00e4nkeb\u00f6cker. Skrivarna har anv\u00e4nt sig av m\u00e5nga f\u00f6rkortningar och handstilen i den snabbt nedskrivna texten kan inte alltid tydas utan sv\u00e5righet. Kunskaper i paleografi kommer till nytta vid l\u00e4sning av t\u00e4nkeb\u00f6cker. Ibland \u00e4r syntaxen osammanh\u00e4ngande och elliptisk och ortografin k\u00e4nnetecknas av mycket variation. Av dessa anledningar l\u00e4mpar sig t\u00e4nkeb\u00f6ckerna inte som material p\u00e5 grundstudieniv\u00e5.<\/p>\n\n\n\n

Som st\u00f6d i l\u00e4sningen av handskrivna t\u00e4nkeb\u00f6cker kan man anv\u00e4nda editionsserien Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker<\/em> som best\u00e5r av ett tjugotal band, varav de fem f\u00f6rsta banden inneh\u00e5ller medeltida t\u00e4nkeb\u00f6cker. Det f\u00f6rsta bandet som inneh\u00e5ller dokument fr\u00e5n \u00e5r 1474\u20131483 publicerades \u00e5r 1917 av Hans Hildebrand. De editerade t\u00e4nkeb\u00f6ckerna g\u00f6r att dessa texter l\u00e4ttare kan introduceras p\u00e5 olika kurser i svensk\u00e4mnet och historie\u00e4mnena. Editionsarbetet p\u00e5g\u00e5r fortfarande och nu har forskarna kommit till det tidigmoderna materialet fr\u00e5n 1600-talet (se Stockholms stadsarkiv<\/a>). P\u00e5 bild 2 ser vi samma dokument editerat som bild 1 visade i original.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bild 2. H\u00e4r \u00e4r samma dokument (DF 4352) editerat och i en l\u00e4ttare l\u00e4sbar form. GottfridCarlsson (red.), Stockholms stadsb\u00f6cker fr\u00e5n \u00e4ldre tid. Andra serien, T\u00e4nkeb\u00f6cker 2, 1483\u20131492<\/em>. Stockholm 1944, s. 521. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

<\/p>\n\n\n\n

Finl\u00e4dskt perspektiv: FMU och DF<\/h3>\n\n\n\n

I v\u00e5rt projekt ligger fokus p\u00e5 de st\u00e4llen i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna som har anknytning till Finland eller finl\u00e4ndare. En stor del av de r\u00e5dstuguprotokoll fr\u00e5n Stockholm som finl\u00e4ndare eller Finland f\u00f6rekommer i finns sammanfattade och publicerade i storverket Finlands medeltidsurkunder<\/em> (FMU) av Reinhold Hausen (utarbetat 1910\u20131935). I denna publikationsserie har Hausen, d\u00e5varande direkt\u00f6r f\u00f6r statsarkivet i Helsingfors, editerat alla dittills k\u00e4nda medeltida dokument som handlar om Finlands omr\u00e5de eller finl\u00e4ndare, dvs. mycket annat \u00e4n enbart t\u00e4nkeboksdokument. I sin helhet best\u00e5r FMU av \u00e5tta band med n\u00e4rmare 7000 dokument som handlar om det medeltida Finland.<\/p>\n\n\n\n

Reinhold Hausens arbete med FMU gick ut p\u00e5 att han skrev sammanfattningar p\u00e5 alla dokument med anknytning till Finland och finl\u00e4ndare och i m\u00e5nga fall finns hela dokumentet och tillh\u00f6rande uppgifter att l\u00e4sa i FMU. Dessa sammanfattningar kallas regester<\/em> (ty. Regesten, medeltidslat. regestum, senlat. regesta) (SAOB). I en regest anges kort det huvudsakliga inneh\u00e5llet samt person- och ortnamnen i ett originaldokument.<\/p>\n\n\n\n

Vad g\u00e4ller Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker f\u00f6rh\u00e5ller det sig \u00e4nd\u00e5 annorlunda i fr\u00e5ga om regester och dokument i FMU. Eftersom alla medeltida t\u00e4nkeb\u00f6cker fr\u00e5n Stockholm inte var editerade d\u00e5 FMU publicerades, har Hausen inte kunnat kopiera dokument r\u00f6rande Finland genom att utnyttja f\u00e4rdiga editioner. D\u00e4rf\u00f6r har han tyv\u00e4rr inte publicerat alla t\u00e4nkeboksdokument i sin helhet utan endast sammanfattat dem p\u00e5 n\u00e5gra f\u00e5 rader i FMU med h\u00e4nvisning till originalet. De kortfattade t\u00e4nkeboksregesterna \u00e4r ocks\u00e5 mycket annorlunda \u00e4n de regester som \u00e4r skrivna f\u00f6r andra dokument editerade i FMU. Hausen har n\u00e4mligen ofta blandat tidig 1900-talssvenska med medeltidssvenska, ibland med direkta citat fr\u00e5n originalet. Detta g\u00f6r att t\u00e4nkeboksregesterna rent spr\u00e5kligt inte utan vidare \u00e4r av h\u00f6g kvalitet. Denna brist till trots har Hausens edition varit av central betydelse f\u00f6r finl\u00e4ndsk medeltidsforskning, eftersom Hausen i alla fall p\u00e5 detta s\u00e4tt har lyckats g\u00f6ra inneh\u00e5llet tillg\u00e4ngligt f\u00f6r exempelvis dagens historiker och sl\u00e4ktforskare. P\u00e5 bild 3 har vi dokument DF 4352 i Hausens FMU (j\u00e4mf\u00f6r med bilderna 1 och 2).<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bild 3. H\u00e4r \u00e4r samma dokument (DF 4352) editerat i Reinhold Hausen (red.), Finlands medeltidsurkunder<\/em> V, s. 304. L\u00e4ngst ner finns Hausens h\u00e4nvisning till originalk\u00e4llan. <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Hausens FMU \u00e4r tillg\u00e4nglig endast i bokform, och de uts\u00e5lda volymerna har l\u00e4nge varit sv\u00e5ra att f\u00e5 tag p\u00e5. D\u00e5 olika k\u00e4lldatabaser b\u00f6rjade bli vanligare p\u00e5 1990-talet, tog Riksarkivet i Finland initiativet till att g\u00f6ra en egen databas av FMU genom att skanna och publicera dess inneh\u00e5ll. Databasen fick namnet Diplomatarium Fennicum<\/em> (DF). Detta projekt som p\u00e5gick i b\u00f6rjan av 2000-talet finansierades av Finska Kulturfonden. Tekniskt sett blev databasen dock fort omodern och i slutet av 2010-talet genomgick den en omfattande teknisk uppdatering och modernisering inom ramen f\u00f6r ett annat projekt som finansierades av Konestiftelsen. Under projektet blev det klart att Hausens edition saknar en del numera k\u00e4nda medeltida dokument och DF ut\u00f6kades med ett antal s\u00e5dana dokument. F\u00f6r b\u00e5da projekten se diplomatariets webbsidor<\/a>. I bild 4 ser vi nu dokument 4352 i databasen DF.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/a>
Bild 4. H\u00e4r \u00e4r samma dokument (DF 4352) som det ser ut i databasen Diplomatarium Fennicum <\/em>(http:\/\/df.narc.fi\/document\/4352<\/a>). <\/figcaption><\/figure><\/div>\n\n\n\n

Den moderniserade DF-databasen kunde dock inte kompletteras till alla delar i det senare projektet. F\u00f6r t\u00e4nkeb\u00f6ckernas del inneb\u00e4r det fr\u00e4mst tv\u00e5 problem. F\u00f6r det f\u00f6rsta saknas det fortfarande i b\u00e5de FMU och DF en del medeltida t\u00e4nkeboksdokument inklusive regester som handlar om finl\u00e4ndare och Finland. F\u00f6r det andra inneh\u00e5ller FMU och f\u00f6ljaktligen DF s\u00e5dana regester som inte kvalitativt uppfyller dagens krav, s\u00e4rskilt ur spr\u00e5klig synpunkt. Ofta finns sj\u00e4lva t\u00e4nkeboksdokumentet inte att l\u00e4sa i samband med regesten i dessa fall.<\/p>\n\n\n\n

Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker har anv\u00e4nts i ytterst liten utstr\u00e4ckning i spr\u00e5khistorisk forskning i Finland, men finska historiker har h\u00e4nvisat till materialet (Lamberg 2001; Salonen 2009). I Sverige har t\u00e4nkeb\u00f6cker forskats mera \u00e4ven ur spr\u00e5kets synpunkt (t.ex. Svanlund 1988; Moberg 1989 och 2010; Carlquist 2000; Pettersson 2017).<\/p>\n\n\n\n

T\u00e4nkeb\u00f6ckerna utg\u00f6r en m\u00e5ngsidig resurs. Textprov ur dem anv\u00e4nds ofta som exempel p\u00e5 medeltidssvenska p\u00e5 kurserna i spr\u00e5khistoria vid finl\u00e4ndska universitet. Texterna inneh\u00e5ller yrkesben\u00e4mningar, person- och ortsnamn, ord p\u00e5 vardagliga f\u00f6rem\u00e5l, dialog och inslag p\u00e5 tyska, finska och latin. \u00c4ven deras morfologi och syntax inspirerar till diakrona studier av spr\u00e5kets f\u00f6r\u00e4ndring. I historie\u00e4mnena \u00e4r t\u00e4nkeb\u00f6ckerna v\u00e4lk\u00e4nda resurser inom s\u00e5v\u00e4l samh\u00e4lls-, kultur- som r\u00e4ttshistoria. Vi \u2013 nordister och historiker \u2013 \u00e4r intresserade av samma texter och kan hj\u00e4lpa varandra att f\u00e5 mer utav dem genom samarbete. Denna tanke var startskottet till planeringen av v\u00e5rt projekt Hur editerar man gamla dokument? \u2013 Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker<\/em> och v\u00e5r kurs med samma namn.<\/p>\n\n\n\n

Projektet<\/h3>\n\n\n\n

Trots Hausens gedigna arbete med FMU finns det ett relativt stort antal r\u00e5dstuguprotokoll fr\u00e5n Stockholm som \u00e4r intressanta ur finl\u00e4ndskt perspektiv men som saknas i FMU. I v\u00e5rt projekt vill vi f\u00f6r det f\u00f6rsta kartl\u00e4gga vilka dessa protokoll \u00e4r och f\u00f6r det andra ut\u00f6ka Diplomatarium Fennicum med dem. P\u00e5 detta s\u00e4tt kan vi fylla luckor i finl\u00e4ndsk historieskrivning och bidra med nytt material till det finl\u00e4ndska diplomatariet. En tredje del av projektet \u00e4r den kurs som beskrivs i det f\u00f6ljande.<\/p>\n\n\n\n

I projektet utg\u00f6r kursen den konkreta k\u00e4rnan, inom vilken studenterna arbetar med t\u00e4nkeboksmaterialet. Kursen \u00e4r avsedd f\u00f6r studenter i nordiska spr\u00e5k och historie\u00e4mnen. De deltagare som studerar nordiska spr\u00e5k som huvud\u00e4mne har avlagt en kurs i svensk spr\u00e5khistoria tidigare, men historiestuderandena har n\u00f6dv\u00e4ndigtvis inga f\u00f6rkunskaper i \u00e4ldre svenska. Kursen inleds d\u00e4rf\u00f6r med en introduktion till svensk spr\u00e5khistoria med huvudvikt p\u00e5 t\u00e4nkeb\u00f6ckernas tidevarv. Den spr\u00e5khistoriska delen f\u00f6ljs av en inblick i medeltidshistoria med fokus p\u00e5 r\u00e4ttsliga system och traditioner i det d\u00e5tida Sverige.<\/p>\n\n\n\n

Att \u00f6ka deltagarnas k\u00e4nnedom om FMU och DF \u00e4r ett givet inslag i kursens initialskede. P\u00e5 samma g\u00e5ng l\u00e4r sig studenterna, vilka olika faser som ing\u00e5r i utarbetning av en k\u00e4lledition. Ett centralt syfte med kursen \u00e4r f\u00f6r det f\u00f6rsta att f\u00f6rb\u00e4ttra studenternas f\u00e4rdighet att l\u00e4sa och f\u00f6rst\u00e5 \u00e4ldre icke editerad svenska d\u00e4r t.ex. syntax och ortografi inneh\u00e5ller rikligt med variation.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det andra h\u00f6r det till kursens syfte att kunna ut\u00f6ka antalet dokument i DF-databasen och g\u00f6ra dem tillg\u00e4ngliga f\u00f6r forskare och allm\u00e4nheten. Att leta fram dokument som handlar om finl\u00e4ndare och Finland \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r ledstj\u00e4rnan under kursen. Kursdeltagarna f\u00e5r i uppgift att g\u00e5 igenom ett antal sidor i en editerad t\u00e4nkebok och anteckna varje r\u00e4ttsfall med finl\u00e4ndsk anknytning och kontrollera om det redan n\u00e4mns i FMU. De dokument som Hausen inte upptar i FMU arbetar studenterna sedan vidare med, dvs. man skriver regester f\u00f6r att kunna inkludera dem och respektive dokument i diplomatariet.<\/p>\n\n\n\n

F\u00f6r det tredje bidrar kursen till att f\u00f6rb\u00e4ttra kvaliteten hos de t\u00e4nkeboksdokument som finns i DF-databasen. Som konstaterat \u00e4r t\u00e4nkeboksregester inte lika utf\u00f6rliga och spr\u00e5kligt enhetliga som de regester som \u00e4r skrivna f\u00f6r andra dokument editerade i FMU. Det vore givetvis viktigt att alla regester \u00e4r av samma kvalitet. Genom att utarbeta nya regester f\u00f6r t\u00e4nkeboksdokument kan vi skilja mellan edition och regest p\u00e5 samma s\u00e4tt som i andra editerade dokument, vilket \u00e4r ett v\u00e4lkommet till\u00e4gg i DF-databasens inneh\u00e5ll. Att veta vad en regest har f\u00f6r funktion och hur man skriver s\u00e5dana \u00e4r relevant p\u00e5 kursen. Varje kursdeltagare f\u00e5r skriva regest till fem r\u00e4ttsfall. Regesterna skrivs i detta skede p\u00e5 finska. Tanken med finskspr\u00e5kiga regester \u00e4r att kunna n\u00e5 en st\u00f6rre publik och tillg\u00e4ngligg\u00f6ra inneh\u00e5llet b\u00e4ttre f\u00f6r dem som anv\u00e4nder DF, t.ex. finska sl\u00e4ktforskare. Det finns ingen skrivtradition p\u00e5 finska vad g\u00e4ller denna texttyp och d\u00e4rf\u00f6r har vi som en del av kursen skisserat riktlinjer f\u00f6r sj\u00e4lva skrivandet. En genomg\u00e5ng av de redan existerande svenska regesterna ing\u00e5r i de framtida planerna.<\/p>\n\n\n\n

Kursen har hittills ordnats tv\u00e5 g\u00e5nger. P\u00e5 kursen \u00e4r vi tv\u00e5 l\u00e4rare varav den ena \u00e4r nordist och den andra historiker. Vid sidan om kontaktundervisning har individuell handledning haft en framtr\u00e4dande roll. T\u00e4nkeb\u00f6ckerna \u00e4r utan vidare ett kr\u00e4vande material, s\u00e5v\u00e4l spr\u00e5kligt som inneh\u00e5llsm\u00e4ssigt. Det \u00e4r under handledningen vi l\u00e4rare och studenterna kan f\u00f6rdjupa oss i enstaka r\u00e4ttsfall, deras spr\u00e5k och h\u00e4ndelsef\u00f6rlopp. Tillsammans kan vi ocks\u00e5 l\u00f6sa problem vad g\u00e4ller exempelvis ordf\u00f6rr\u00e5d eller individer i t\u00e4nkeb\u00f6ckerna. Man kunde likna handledningen vid n\u00e5gon sorts detektivarbete. \u00c5 andra sidan \u00e4r vi ibland tvungna att konstatera att ett visst textst\u00e4lle inte l\u00e5ter sig tolkas entydigt, vilket kan bero p\u00e5 antingen spr\u00e5ket eller inneh\u00e5llet. Av b\u00e5de handledarna och studenterna kr\u00e4ver handledningen \u2013 och kursen i sin helhet \u2013 vilja att ta itu med s\u00e5dana fr\u00e5gor d\u00e4r utg\u00e5ngen inte alltid \u00e4r s\u00e4ker. D\u00e4rf\u00f6r \u00e4r kursen b\u00e5de utmanande och givande p\u00e5 samma g\u00e5ng.<\/p>\n\n\n\n

Vi h\u00f6ll den f\u00f6rsta kursen under h\u00f6sten 2018. Redan d\u00e5 var det uppenbart att en studieresa till Stockholm och stadsarkivet skulle beh\u00f6vas f\u00f6r att kunna se t\u00e4nkeb\u00f6cker i original och j\u00e4mf\u00f6ra editionen med de handskrivna texterna. F\u00f6r detta \u00e4ndam\u00e5l beviljades vi ett resestipendium fr\u00e5n Kulturfonden f\u00f6r Sverige och Finland. I den andra kursen (h\u00f6sten 2019) ingick tack vare detta st\u00f6d ett studiebes\u00f6k i Stockholm och stadsarkivet. P\u00e5 detta s\u00e4tt konkretiserades mycket av det som vi hade analyserat p\u00e5 lektionerna och handledningen. F\u00f6r tillf\u00e4llet (v\u00e5ren 2022) p\u00e5g\u00e5r kursen f\u00f6r tredje g\u00e5ngen och en studieresa till Stockholm ing\u00e5r i planerna.<\/p>\n\n\n\n

Avslutning<\/h3>\n\n\n\n

Det projekt som vi h\u00e4r har beskrivit \u00e4r ett exempel p\u00e5 lyckat samarbete mellan studenter och l\u00e4rare i olika humanistiska \u00e4mnen, dvs. nordiska spr\u00e5k och historie\u00e4mnena vid \u00c5bo universitet. V\u00e5ra studenter samarbetar kring t\u00e4nkeb\u00f6ckerna och blir tillsammans b\u00e4ttre p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e5 deras spr\u00e5k och inneh\u00e5ll. De har hittills lyckats finna flera dokument som inte ing\u00e5r i FMU och DF och d\u00e4rmed \u00e4r studenternas insats central f\u00f6r utvecklingen och utvidgningen av DF. De har analyserat ett utmanande textmaterial och utarbetat regester av god kvalitet. Sm\u00e5ningom ska deras regester publiceras i diplomatariet. Studenternas arbetsinsats har varit avg\u00f6rande p\u00e5 det s\u00e4ttet att vi nu vet att det i Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker finns s\u00e5dant material som handlar om Finland och finl\u00e4ndare och som inte varit k\u00e4nt tidigare genom FMU. Arbetet med detta material forts\u00e4tter p\u00e5 kommande kurser inom projektet.<\/p>\n\n\n\n

Det \u00e4r dock klart att utvecklingen och kompletteringen av DF i ett l\u00e4ngre perspektiv b\u00f6r bygga p\u00e5 en stabil finansiering, inte enbart p\u00e5 studentprestationer. En standardisering av regester som texttyp och en revidering av de redan existerande regesterna \u00e4r tv\u00e5 omr\u00e5den som skulle kr\u00e4va \u00e5tg\u00e4rder. Likas\u00e5 ska de regester som nu \u00e4r skrivna p\u00e5 finska \u00f6vers\u00e4ttas till s\u00e5v\u00e4l svenska som engelska som b\u00e5da ing\u00e5r i spr\u00e5kmenyn i DF-databasen.<\/p>\n\n\n\n

\n\n\n\n

Litteratur<\/h3>\n\n\n\n

Originalk\u00e4llor<\/em><\/strong><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker <\/em>(SE\/SSA\/0091 A 4, 1489\u20131491). Stockholms stadsarkiv. Stockholm.<\/p>\n\n\n\n

Tryckta k\u00e4llor<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker 1474\u20131483<\/em>. Ser. 2:1. Utgiv. af Kungl. Samfundet f\u00f6r utgifvande av handskrifter r\u00f6rande Skandinaviens historia med underst\u00f6d af samfundet Sankt Erik genom Emil Hildebrand. Stockholm. 1917.<\/p>\n\n\n\n

Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker 1483\u20131492<\/em>. Ser. 2:2. Utgiv. af Kungl. Samfundet f\u00f6r utgifvande av handskrifter r\u00f6rande Skandinaviens historia med underst\u00f6d af samfundet Sankt Erik genom Gottfrid Carlsson. Stockholm. 1944.<\/p>\n\n\n\n

FMU = Hausen, Reinhold (red.), 1910\u20131935. Finlands medeltidsurkunder<\/em> I\u2013VIII. Finlands statsarkiv: Helsingfors.<\/p>\n\n\n\n

DF = Diplomatarium Fennicum <\/em>(http:\/\/df.narc.fi\/<\/a>).<\/p>\n\n\n\n

MESL = Holmb\u00e4ck, \u00c5ke \u2013 Wess\u00e9n, Elias (red.), 1966. Magnus Erikssons stadslag i nusvensk tolkning<\/em>. R\u00e4ttshistoriskt bibliotek 7. Lund.<\/p>\n\n\n\n

SAOB = Svenska Akademiens Ordbok.  https:\/\/svenska.se\/saob\/?id=R_0745-0027.hiKn&pz=7<\/a>.<\/p>\n\n\n\n

Forskningslitteratur<\/em><\/strong><\/p>\n\n\n\n

Carlquist, Jonas, 2000. Och war thetta huss lagbudit, lagstondit och hembudith. Om husk\u00f6p och formelartat spr\u00e5kbruk i Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker. I: Edlund, Lars-Erik (red.): Studier i svensk spr\u00e5khistoria 5. F\u00f6rhandlingar vid femte sammankomsten f\u00f6r svenska spr\u00e5kets historia Ume\u00e5 20\u201322 november 1997<\/em>. S. 101\u2013116.<\/p>\n\n\n\n

Lamberg, Marko, 2001. Dannem\u00e4nnen i stadens r\u00e5d. R\u00e5dmanskretsen i nordiska k\u00f6pst\u00e4der under senmedeltiden<\/em>. Stockholm: Stockholmia f\u00f6rlag.<\/p>\n\n\n\n

L\u00e4hteenoja, Aina, 1947. Rauman tuomiokirjojen katkelmia vuosilta 1504, 1569, 1598 ja 1599. Historiallinen Arkisto<\/em> 52. S. 47\u2013108.<\/p>\n\n\n\n

Moberg, Lena, 1989. L\u00e5gtyskt och svenskt i Stockholms stads medeltida t\u00e4nkeb\u00f6cker. Niederdeutsch und Swedisch in Stockholms mttelalterlichen Gedenkb\u00fcchern<\/em>. Acta Academiae Regiae Gustavi Adolphi 58. Stockholm. Stockholms universitet.<\/p>\n\n\n\n

Moberg, Lena, 2010. Stockholms stads medeltida t\u00e4nkeb\u00f6cker. I: Larsson, Inger m.fl. (red.): Den medeltida skriftkulturen i Sverige. Genrer och texter<\/em>. S\u00e4llskapet Runica et Medi\u00e6valia och Stockholms universitet. Stockholm. Scripta maiora 5. S. 108\u2013122.<\/p>\n\n\n\n

Pettersson, Gertrud, 2005. Svenska spr\u00e5ket under sjuhundra \u00e5r. En historia om svenskan och dess utforskande<\/em>. Lund: Studentlitteratur.<\/p>\n\n\n\n

Pettersson, Theresia, 2017. Stockholms stads t\u00e4nkeb\u00f6cker. Funktionell texthistoria 1476\u20131626<\/em>. Stockholm Studies in Scandinavian Philology. New Series 66.<\/p>\n\n\n\n

Salonen, Kirsi, 2009. Synti ja sovitus, rikos ja rangaistus. <\/em>Suomalaisten rikkomuksista keskiajalla<\/em>. Historiallisia Tutkimuksia 249. Helsinki: Suomalaisen Kirjallisuuden Seura.<\/p>\n\n\n\n

Svanlund, Jan, 1988. N\u00e4r biff-regeln blev regel. Den moderna bisatsordf\u00f6ljdens utveckling som den speglas i Stockholms t\u00e4nkeb\u00f6cker. I: Eriksson G. \u2013 Svanlund, Jan: Tv\u00e5 studier i \u00e4ldre nysvensk syntax.<\/em> Meddelanden fr\u00e5n institutionen f\u00f6r nordiska spr\u00e5k vid Stockholms universitet 27. Stockholm. S. 31-55.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Minna Sandelin & Kirsi Salonen Inledning Finlands medeltidshistoria, s\u00e4rskilt fr\u00e5n och med den senare h\u00e4lften av 1300-talet, \u00e4r i huvudsak skriven p\u00e5 svenska. Den fr\u00e4msta anledningen h\u00e4rtill \u00e4r den lag f\u00f6r st\u00e4der som togs i bruk i det svenska riket efter \u00e5r 1350, dvs. Magnus Erikssons stadslag (MESL). Stadslagen fastst\u00e4llde att alla juridiska dokument i […]<\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":[],"categories":[6,23],"tags":[157,78,188],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2176"}],"collection":[{"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=2176"}],"version-history":[{"count":8,"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2176\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":2190,"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/posts\/2176\/revisions\/2190"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=2176"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcategories&post=2176"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"https:\/\/www.glossa.fi\/wp\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Ftags&post=2176"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}